Kunde Finland ta lärdom av Sverige med koncept såsom Överenskommelsen?

Ur ett lokalt framtidsperspektiv och framförallt ur ett finlandssvenskt perspektiv utmanar reformarbetet rådande strukturer. Många gånger har vi byggt specifika svenska särlösningar med tanke på svenskspråkig service och utbud. De finlandssvenska föreningarna och organisationerna har spelat en viktig roll i detta sammanhang. Hur kan vi garantera såväl svenskspråkig service som det lokala perspektivet framöver?

I Sverige har man bland annat haft ett fungerande koncept ”Överenskommelsen” i tio års tid (2008-2018) mellan idéburen sektor och det offentliga. Fokus har legat långt på överenskommelser på det sociala området; öka antalet välfärdsaktörer från civilsamhället, betona civilsamhällets röstbärarfunktion, etablera ett arbetssätt med utgångspunkt i sex principer, samt främja lokala och regionala överenskommelser. De sex principerna är självständighet & oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet & insyn, samt mångfald.

Karin Neuhaus, kanslichef på NOD- Nationellt organ för dialog och samverkan mellan regeringen och det civila samhället, deltog i mitten av januari i ett seminarium i Helsingfors för att presentera ”överenskommelsen” numera NOD för intresserade finlandssvenska aktörer. Enligt henne bestod Överenskommelsen inledningsvis av idéburen sektor (80 organisationer som undertecknat Överenskommelsen), Sveriges kommuner och landsting, samt svenska regeringen. Det fanns både lokala och regionala överenskommelser.

Flyktingfrågan förändrade verksamheten

År 2015 skedde en stor förändring i engagemanget, då flyktingfrågan blev startskottet för en ny struktur. Det blev en enorm insats från civilsamhällets sida. Man fick en stor summa pengar för att arbeta med flyktingar. Detta ledde sen till att konceptet mellan det offentliga och det idéburna ytterligare började utvecklas, menade Neuhaus.

NOD - ny struktur för samverkan

I februari 2018 signerade den svenska regeringen och representanter för det civila samhället en ny överenskommelse som ersätter den tidigare Överenskommelsen inom det sociala området. Den nya strukturen för samverkan, NOD (Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället), öppnar för dialog och samråd inom fler sakpolitiska områden och innebär nya spännande möjligheter för samverkan, påpekade Neuhaus.

Lärnätverk

NOD ansvarar också för ett lärnätverk, som är en ny mötesserie mellan offentliga och idéburna organisationer på nationell nivå med fokus på kunskapsutbyte och skapandet av mötesplatser. Lärnätverken fokuserar på olika sakfrågor där samverkan mellan exempelvis myndigheter och civilsamhällesorganisationer behövs.

PGF - Partsgemensamt forum för dialog

Ett annat forum mellan Sveriges regering och civilsamhället är Partsgemensamt forum för dialog (PGF) som tills vidare administreras av NOD. Det är en uppföljning av regeringens politik för det civila samhället, där representanter från regeringen och civilsamhället diskuterar hur förutsättningarna för det civila samhällets organisationer kan förbättras. Civilsamhällets organisationer ska bl.a. kunna agera röstbärare och opinionsbildare, samt göra människor delaktiga.

Sakråd

Vidare kan nämnas departementstöd för svenska regeringen som sakråd, remissinstanser och demokratin 100 år.

”Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet som kan användas för att i en avgränsad sakfråga ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag. Då sakråd rör frågor som beslutas på EU-nivå kallas de EU-sakråd. Sakråden initierades av Regeringskansliet”.

Remisser och demokratin 100 år

Via remisser kan den svenska regeringen be berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter att lämna synpunkter på ett förslag. Sedan vill den svenska regeringen uppmärksamma att det år 2021 är hundra år sedan det första riksdagsvalet i Sverige, där både kvinnor och män fick rösta. Det utgör ett unikt tillfälle att bemöta de utmaningar demokratin står inför i dag, så en kommitté ska därför under 2018-2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati.

IOP - idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelsen i stort är samverkan mellan idéburet och offentligt, hur gemensam syn och spelregler kan bli grund för ökad förståelse och samarbeten, medan en annan väg att gå kan vara att teckna ett idéburet offentligt partnerskap - IOP. Detta är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn på avtalsbasis. IOP har bl.a. använts för att motverka mäns våld mot kvinnor, minska utsatthet hos EU-migranter och i etableringsarbetet med nyanlända. IOP är en avtalsform som växer allt snabbare, dock omdiskuterad, eftersom de juridiska gränssnitten inte ännu är riktigt tydliga, enligt Neuhaus.

Den europeiska koden för idéburna organisationer

Europarådet antog i oktober 2009 en europeisk kod för idéburna organisationers deltagande i beslutsprocessen. Koden ger ramar för det civila samhällets medverkan i beslutsprocesser. Det finns fyra successiva nivåer för medverkan, från lägst till högst aktivt deltagande. Dessa är: information, samråd, dialog och partnerskap. I Finland har koden inte fått den uppmärksamhet den kanske förtjänar eftersom civilsamhällets deltagande i beslutsprocesser tenderar att lysa med sig frånvaro. Med tanke på det pågående reformarbetet i Finland borde istället det civila samhällets roll bli tydligare. För att detta skall lyckas är det viktigt med spelregler och långsiktiga överenskommelser. Vi kan inte längre räkna med enbart eldsjälar och talkojobb.

(Artikeln är en omarbetad version av referatet som publicerats på bloggen Svensk Byaservice)